1. Polisens lägesbild över utsatta områden (2025)

Polismyndigheten publicerar årligen en lägesbild över utsatta områden på uppdrag av regeringen. Den senaste rapporten publicerades i december 2025.

1.1 Definitioner

Utsatt område

Ett geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status där kriminella har inverkan på lokalsamhället.

Särskilt utsatt område

Har alla egenskaper som utsatta områden men med en djupare problembild: hög koncentration av kriminella, inslag av parallella samhällsstrukturer, samt extremism och radikalisering.

Nyckelkriterium: "omfattande och återkommande inslag av parallella samhällsstrukturer som utmanar samhällets funktionalitet"

1.2 Aktuella siffror (december 2025)

1.3 Parallella samhällsstrukturer — polisens definition

Alternativa maktstrukturer — klanbaserade, kriminella eller ideologiska — ersätter eller konkurrerar med samhällets institutioner. Konkret: alternativ rättskipning (informella domstolar), social kontroll över invånare, hedersövervakning och förtryck, samt undanträngning av myndigheter.

2. BRÅ: Brott och otrygghet kopplat till parallella samhällsstrukturer (2022)

2.1 Sex tematiska samhällsområden

3. Boverket: Livsvillkor i utanförskapsområden (2025:13)

Boverkets rapport kartlägger livsvillkoren i 180 svenska områden med utbrett utanförskap. Det våldskapital, de finansiella strukturer och de parallella samhällsstrukturer som organiserad brottslighet byggt upp innebär både direkt och indirekt påverkan på trygghet och samhällsviktiga institutioner.

4. Regeringens utredning om parallella samhällsstrukturer (2025)

I juli 2025 tillsätte regeringen en särskild utredning (dir. 2025:68) för att fördjupa kunskapen om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk.

"Parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk underminerar rättsstaten, hotar demokratin och försvårar integrationen." — Regeringen

Utredaren Mathias Wahlsten (generaldirektör IAF) ska redovisa senast 20 augusti 2026.

5. Säkerhetspolisen: Terrorhotbedömning (2024–2025)

Säpo identifierar islamistisk extremism som det främsta terrorhotet i Sverige. Den våldsbejakande islamistiska miljön har påverkats av LVU-kampanjen, koransbränningar och Israel/Hamas-kriget. Sverige betraktas åter som legitimt mål.

Registerstudier visar att kriminalitet är vanligt före radikalisering. Utsatta områden fungerar som rekryteringsbas både för organiserad brottslighet och för extremistmiljöer.

6. MSB: Muslimska Brödraskapet i Sverige (2017)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade 2017 en kunskapsöversikt om Muslimska Brödraskapet (MB) i Sverige, författad av Magnus Norell, Pierre Durani och Aje Carlbom.

"Salafistisk extremism har som uttalad strategi att skapa separation och parallella samhällen, där pengar, religiös utbildning och nedvärdering av majoritetssamhället är viktiga ingredienser."

6.1 Sameh Egyptsons avhandling (Lund 2023)

Forskaren Sameh Egyptson disputerade 2023 vid Lunds universitet med avhandlingen "Global politisk islam? Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige" (700+ sidor). Avhandlingen fastställer att Islamiska förbundet är en del av MB:s globala nätverk.

6.2 Expertgrupp om islamism (juni 2025)

Integrationsminister Mats Persson samlade forskare och representanter från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen för att analysera islamistiska rörelsers roll i parallella samhällsstrukturer.

7. SMR-avtalet: Socialdemokraterna och islamism (1999)

7.1 Avtalets bakgrund

1999 ingick Socialdemokraternas Broderskaprörelsen (numera "Tro och Solidaritet") en överenskommelse med Sveriges Muslimska Råd (SMR). Islamiska Förbundet — kopplat till Muslimska brödraskapet — ingick som part i SMR fram till 2010.

7.2 Avtalets dokumenterade krav

7.3 Mekanismen: röster mot inflytande

Avtalet beskriver en klassisk utbytesrelation: S fick organiserade blockröster från islamistiska nätverk ("klanröstning"). I gengäld fick islamistiska organisationer politiskt inflytande, platser på valsedlar och stöd för sina infrastrukturkrav (moskéer, skolor, imamutbildning).

Den franska statliga rapporten om Muslimska brödraskapet (2025) bekräftade att svenska socialdemokrater hjälpt MB-kopplade organisationer.

8. Kalmar: Lokalt exempel på SMR-avtalets genomförande

8.1 Kronologi

8.2 Analys: Markprissättning

Perssons dementi innehåller en viktig detalj: han säger att kommunen "säljer en tomt precis som man säljer till en bensinstation." Detta väcker frågorna:

Enligt PBL 4 kap §14–15 ska kommunens markanvisningspolicy explicit dokumentera principer för markprissättning. Kommunal mark ska som huvudregel säljas till marknadspris.

8.3 Mönstret: Politisk styrning av planprocessen

Samma samhällsbyggnadsnämnd (SBN) och samma politiska majoritet (S) som hanterade moskéns markreservation:

9. Sammanfattande bedömning

Bilden är inte generaliserad eller missvisande — den är dokumenterad av samtliga relevanta svenska myndigheter, bekräftad av regeringens utredningsdirektiv från 2025, och förstärkt av MSB:s och Sameh Egyptsons oberoende forskning.

Källförteckning